"Adrenalin, summaformel C9H13NO3, är ett stresshormon som utsöndras från
binjuremärgen som svar på stimulering från sympatiska nervsystemet.
Adrenalin utsöndras vid exempelvis hårt fysiskt arbete, psykisk stress och ilska. Hjärtats
slagfrekvens ökar, och dess sammandragningar blir kraftigare."
binjuremärgen som svar på stimulering från sympatiska nervsystemet.
Adrenalin utsöndras vid exempelvis hårt fysiskt arbete, psykisk stress och ilska. Hjärtats
slagfrekvens ökar, och dess sammandragningar blir kraftigare."
Jag, Maja & Aron har precis gjort något av det läskigaste jag varit med om.
Vid Eriksdalsbadet går det ett tågspår.. Obevakat, oanvänt. Tågspåret leder in till en stor tunnel, högt i tak, liknar mest en grotta. En graffiti-fylld kolmörk grotta. Tunneln är inte så lång, inte mer än 5-10 minuter. Man kommer ut vid Rackarbacken, vid Årsta viken ungefär. Vi gick igenom denna tunnel ikväll. Det var svinläskigt! Det drippade och droppade, låg grunkor och burkar överallt och det var svart svart svart. Mitt hjärta slog dubbla slag. Maja tyckte det var hur spännande som helst däremot. Aron var mest rädd för att de skulle test-köra tåg (det har hänt att SJ gjort det) och jag var mest rädd att det skulle ligga pundare/mördare längs de mörka stenväggarna. Men vi klarade oss ut hela och rena. I mitten av tunneln hörde vi ett konstigt läte och både jag och Aron blev hur rädda som helst. Maja var kolugn. Det var bara ett par duvor i taket som lät. De flaxade inte ens sin väg därifrån. När vi såg ljuset (ljust och ljust klockan var runt halv 11) i slutet av tunneln kände vi oss någolunda trygga. Och bakom oss var det kolmörkt, no sign av tågspår överhuvudtaget. Aron hade sin mobil-lampa på hela vägen. Tur var det. När vi kom ut vid Eriksdalsbadet kände jag en stor lättnad. Vad fan skulle vi ens in dit och göra? Jag antar att jag hade ett litet behov av att bara let go, bara göra utan att tänka. Och spännande var det...
No comments:
Post a Comment